Annons
Nyheter

Krisen äter upp smörrebrödet

För en svensk är det lätt att se det danska valet ur ett von oben-perspektiv. Sveriges valsystem upplevs som lite finare och lite bättre.
Nyheter • Publicerad 16 september 2011
Foto: 

Man får lätt intrycket att det i Danmark finns ett stort demokratiskt underskott, och att Dansk Folkepartis påverkan den senaste mandatperioden är ett enda stort bevis för det. Det är bara tre veckor sedan den danske statsministern kallade till val, men redan tidigare i år gjorde ett parti ur vardera block upp om att stoppa de mest extrema krafterna i folketinget från att få inflytande i ekonomiska frågor. Generösare regler för invandring, sundare statsfinanser och lite mindre statligt förmynderi är målsättningen.

Annars består nidbilden av Danmark ofta av ett gäng inskränkta invånare som helst inte vill släppa in andra i landet, utan ha sin öl, smörrebröd och fläsksvål för sig själva. Det går fortfarande att röka i vissa danska barer, danskarna har en ovana att hälla grädde på färska grönsaker och det finns en anledning till att wienerbröd heter ”Danish” i den engelsktalande delen av världen. Vissa valaffischer har ropat på färre förbud, men det är snarare en reaktion på Socialdemokraternas utlovade punktskatter på onyttigheter som fett, socker och tobak som kritiseras – än ett utslag av dansk gladlynthet.

Annons

Med en betydligt kortare medellivslängd än Sverige och Norge letade sig sundhetsfrågan till sist in i danskarnas valdebatter. Det danska folkets ohälsa skall rensas ut och byråkratiseras, likt hippiefristaden Christiania. Trots att gränshandeln är nära i både söder och öster räknar det danska arbetarpartiet med att, liksom i Barack Obamas sjukvårdspaket, fylla den statliga plånboken med höjda extraskatter på fett, läsk och annat som anses onyttigt.

Den danska ekonomin står inför stora utmaningar. Kronan är kopplad till euron, och den europeiska skuldkrisen ser knappast ut att krympa den närmaste framtiden. Med ett av världens högsta skattetryck ser det dystert ut för landets tillväxt. Regeringen har försökt spendera och stimulera ekonomin i rätt riktning utan att lyckas, och för Socialdemokraterna är sundhets­ursäktande skatter viktigare än en sund ekonomi.

På högersidan har statsministerns Venstre länge varit bakbundet av förhandlingarna med Dansk Folkeparti. Först i valrörelsen har man försökt komma i kapp och föra ut budskapet om en mer ansvarstagande ekonomisk politik. Affischerna som prytt gatorna i Köpenhamn har förklarat att det behövs en sund ekonomi för att ha råd med bra sjukhus (Venstre) och att ekonomin måste sättas igång i stället för att väntas på (Social­demokraterne). På de allra mest banala affischerna från partierna ur det borgerliga blocket ställdes frågan om danskarna föredrar skulder eller tillväxt.

Båda sidor har goda intentioner, men i ett land med korta arbetsveckor, tidig pensionsålder, obefintlig karensdag och helt avgiftsfria läkarbesök är fettskatt knappast receptet – varken för sundare danskar eller sundare ekonomi.

Mattias Karlsson
Johanna Nylander, Liberal krönikör, som dagligen, arbetspendlar från, Malmö till Köpenhamn
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons