Falsterbo

Finland fascinerar filmare

Efter en spexig studentfilm 1969 uppstod ett långt avbrott i Hans Barnekows filmkarriär. I stället blev han civilekonom. I höst visar SVT hans dokumentär om Sveriges och Finlands gemensamma historia.

Falsterbo

FALSTERBO. Den smala sandrevel som sticker ut från Falsterbohalvön och ständigt ändrar utseende när sand förs till och drivs bort av vågor och vind heter Måkläppen. Det är också namnet på Hans Barnekows filmproduktionsbolag som håller hus i en mysig gammal tegelvilla på Storgatan i Falsterbo.

På bottenvåningen sitter fotografen och redigeraren Bill Watts vid en datorskärm. Han håller på att lägga sista handen vid filmen som ska sammanfatta närmare tusen års historia.

Bakom hans rygg på väggen hänger en tidslinje, en tavla med gula och gröna klisterlappar, viktiga årtal och snabbt klottrade skisser på medeltida fästningar i svenska rikets östliga utmarker.

– Jag tror att det ser ut ungefär så där i Hans huvud, säger Bill Watts och skrattar till.

Den stora tavlans kant markerar år 1809 när Ryssland erövrade Sveriges östra rikshalva. Men berättelsen tar inte slut där. Till höger om ödesåret har Hans Barnekow med två häftstift fäst ett A4-papper med ännu ett par klisterlappar och anteckningar om det ryska Finlands historia.

Vilken är då den viktigaste av alla klisterlappar och klottrade anteckningar på tavlan? Hans Barnekow funderar en stund och pekar sedan ut en avgörande punkt i den övre, högre delen av tavlan, vid årtalet 1703.

– S:t Peterburgs grundande. Det bestämde allt. Ryssland kom fram till havet, skapade en flotta, och lockade till sig de bästa örlogskaptenerna, precis som man köper fotbollsspelare i dag.

Hans Barnekow blev fascinerad av historia och Finland redan i sin barndom på 1950-talet.

– Mina föräldrar hade finska kontakter, och det var en heroisk aura över Finland på efterkrigstiden. Dessutom är jag uppväxt med Fänrik Ståls sägner.

Redan som skolpojke började han också filma på den tidens hemvideo – smalfilm.

– Filmen var extremt dyr. Jag filmade familjen, lokala tennistävlingar och min dåvarande flickvän.

Efter skolan följde några år i flottan, sedan civilekonomutbildningen i Lund. Under studieåren gjorde han också sin första och enda spelfilm, den spexiga studentfilmen ”De offrade allt”.

Den mest minnesvärda scenen spelades in på museiubåten i Malmö.

– Där kan man se finansmannen Olof Stenhammar springa yrvaken i kalsongerna. Den filmen är fortfarande en kultfilm, men bara bland en ytterst begränsad skara.

Efter studietiden arbetade Hans Barnekow bland annat som chef för speltillverkaren Alga. Det fanns ett dotterbolag i Finland, och Hans Barnekow kan Algas gamla finska reklamslogan utantill:

– Alga-peli kaikille!

Sedan blev det konsultuppdrag i mediebranschen och en lokal kabeltv-kanal i Malmö, med korta filmer på aktuella teman. Där kände Hans Barnekow att han hade hittat rätt.

– Det var den roligaste tiden av mitt liv, men det gick inte att få lönsamhet i en lokal tv-kanal. Jag har kvar en jacka som det står Kanal Malmö på, och det är nog världens dyraste jacka.

När Kanal Malmö gick omkull 1997 ville Hans Barnekow fortsätta att filma.

– Då måste man välja en nisch, och historiska dokumentärer passar mig. Jag har alltid varit mycket intresserad av historia, och dessutom är åldern inget hinder i den branschen.

Det stora genombrottet blev den långa dokumentärfilmen om Mannerheim som Hans Barnekow gjorde tillsammans med filmaren Bill Watts.

– Innan jag träffade Hans visste jag inte ens vem Mannerheim var, säger han.

Nu vet Bill Watts att Mannerheim var den vita regeringssidans befälhavare i finska inbördeskriget 1918. Tjugoett år senare var han återigen överbefälhavare under vinterkriget och fortsättningskriget mot Ryssland, och så under drygt ett år Finlands president.

Det har många andra också fått lära sig. Filmen om Mannerheim fick rekordpublik i Sverige och finns i en lyxig finsk dvd-utgåva med speakerröst som en av Finlands mest kända skådespelare läst in.

Man blir inte rik på dokumentärfilmer, säger Hans Barnekow. Succén med Mannerheimfilmen har i alla fall gjort det lättare att hitta finansiärer till nya projekt.

Sveriges Television har redan köpt rättigheterna för ”Det gemensamma riket”, filmen om Sveriges och Finlands gemensamma historia fram till 1809. Filmen ska visas i tv innan jubileumsåret är slut. Men när är filmen klar?

– Aldrig! säger Hans Barnekow.

Snart måste han i alla fall lämna den ifrån sig.

Han trycker på några knappar på tangentbordet och filmens inledning börjar rulla på datorskärmen. En finlandssvensk röst slår an tonen med en kort sentens:

– Finnar är svenskar.