Nätverket finns överallt

Två år i rad har Alexandra Callegari Lindholm hamnat på femton-i-topp-listan över Framtidens kvinnliga ledare som Shortcut och Ledarna står bakom. I årets motivering beskrivs hon som en mycket omtyckt HR-chef som lägger stor vikt vid goda relationer.

– Jag vill sätta HR på kartan och verka för förändring. Men hjärtat måste vara med. Väldigt mycket i mitt jobb handlar om att vårda och värna relationer, säger hon.

I arbetet på Eon är hon långt ifrån ensam – arbetet sker ofta i nära samarbete med cheferna. När de får problem kommer de ofta till henne med frågan ”hur ska vi göra?”.

– Jag försöker utmana cheferna. Få dem att tänka i nya banor. I synnerhet när det handlar om att sätta ihop nya grupper, välja ut personer till ­ledarskapskurser eller nyanställa. Det är lätt att bli ”förälskad” i ­människor som liknar en själv, och det måste man jobba med. Istället måste fokus ligga på hur människor kan komplettera varandra i arbetet.

Alexandra Callegari Lindholm återkommer ofta till orden ”utmana” och ”våga”. Och för att våga måste man också tillåtas att misslyckas.

Attityden på Eon är just så, det råder stor frihet under ansvar, menar hon.

En typisk arbetsdag består av möten med chefer och medarbetare eller fackliga organisationer. Frågorna varierar, morgonen kan starta med fackliga förhandlingar, följas av möten om kompetensförsörjning och ledarskapsfrågor och sedan avslutas med en anställningsintervju.

Var det detta hon drömde om när hon växte upp på Visingsö, den lilla ön i Vättern?

Hon skrattar och skakar på huvudet.

– Nej, jag hade nog inga direkta planer alls. Förutom att jag drömde om att bli balettdansös.

Men efter att ha pressats lite berättar hon att hon var en duktig organisatör redan på mellanstadiet. Fast kanske inte på det sättet som man skulle förknippa med en blivande personalchef.

– Jag drog i gång en strejk, lärarna tvingade oss att vara ute på rasterna men själva satt de och fikade i lärarrummet. Då såg jag till att vi elever demonstrativt satte oss utanför deras fönster och fikade, vi också.

Hon drog inte bara i gång protestaktioner, hon startade också en ryttarförening på Visingsö som fjortonåring.

Efter gymnasiet flyttade hon till Lund för att läsa PA-programmet och drogs snart in i nationslivet.

– Jag var aktiv i Lunds nation och i Lundakarnevalen. Jag förstod det inte då, men nu inser jag att det blev en viktig del i mitt framtida nätverk. Det och människorna jag lärde känna genom studierna. Jag har mycket kontakt med många av dem fortfarande.

Att aktivt bygga kontaktnät har aldrig varit hennes mål.

– Nej, de flesta av mina nätverk har jag utanför jobbet. Jag har faktiskt aldrig varit någon strategisk nätverksbyggare, jag är alldeles för luststyrd.

– Men om man gör saker som man känner för, så lär man också känna människor. Det kan vara i fotbollsklubben, kören, var som helst. De kan också bli viktiga kontakter.

Att ha goda vänner och mentorer utanför jobbet kan faktiskt vara nödvändigt – för att lyckas på jobbet.

– Har du ett krävande jobb behöver du starka relationer utanför jobbet för att stärka dig. Familjen och vännerna är viktiga.