Vindskepp i revolutionerande tappning
Bakom detta innovativa vindskeppkoncept står en norsk ingenjör som konstaterar och bevisar att detta vindskepp med rätt utformad aerodynamik kan drivas (segla) i oceantrafik med utnyttjande av samma kraft som får ett flygplan att lyfta eller en segelbåt att dras framåt.
Miljöfrågorna blir allt viktigare med alltmer stringenta krav, till exempel gäller nya regler på minskade svavelutsläpp från år 2020 enligt IMO. Samtidigt presenterar expertorganisationen ECA Group nya miljövänligare lösningar för sjöfarten.
Vindskeppet uppges leverera låga utsläppsnivåer och konkurrenskraftigt pris. Detta koncept skall även transportera nya miljövänliga bilar, så kallat PCTC carrier där vinden blir den huvudsakliga drivkraften. Försök visar att fartyget kan gå 18 grader mot vinden med upp till 14 knops fart. Konceptet består av tre huvuddelar; vindkraften, fartkontrollen via en LNG-motor samt algoritmbaserad datormjukvara som med hjälp av data om vind, vågor, strömmar, aerodynamik och hydrologi optimerar fartygets rutt (seglation).
Fartkontrollen sker med flytande naturgas via en LNG-driven motor. Motorn används bara vid igångsättning och vid stiltje. Det resulterar enligt uppgift i bästa möjliga ekonomi och minsta möjliga miljöpåverkan. Bränslebehovet minskar med 50 procent och utsläppen med 80 procent. Beträffande tester, i modelltank och i vindtunnel har använt CFD-testing och datoriserad flödesteknik i fullskalig 3D-modell. Fartygets höga och djupa skrovsidor är utformade som symmetriska korta flygplansvingar. På flygplanet bildas undertryck på vingarnas ovansida vilket lyfter planet. När det gäller vindskeppet har vinden längre väg att gå på ena sidan av skrovet vilket resulterar i undertryck, det i sin tur drar fartyget framåt. Samma princip tillämpas av vanliga segelbåtar. Principen, Magnus-effekten, tillämpas också av det befintliga E-shipkonceptet där man har 35 meter höga roterande cylindrar, så kallade Flettner-rotorer.
Beträffande de höga skrovsidorna har jag vissa betänkligheter även om jag inte har tillgång till fartygets parametrar/data. Ute på oceanerna kan fartyg snabbt träffas av häftiga oväder med höga vågor och hård vind vilket man måste ha god beredskap för att möta. Vindkraftens storlek är proportionell mot kvadraten på den relativa hastigheten. Utgående från fartygslängd 150 meter och höjd 20 meter kan vindtrycket på den anblåsta totala ytan (inklusive däckshus) i det här fallet troligen antas vara 50 ton beroende på anfallsvinkeln. Detta utgör en ansenlig kraft.
Stig-W Reinlert
sjökapten
