Debatt

Vad händer – och vem styr?

Skribenten vill se flera olika förändringar inom vården.
Foto:

I TA har vi under februari kunna läsa mängder av artiklar om sjukvården i Trelleborg och Skåne. Överbeläggningar, höga kostnader för inhyrd personal, kontraktsbrott på ambulanserna, svällande byråkrati, minskad personal, dålig arbetssituation, planerad nedläggning av palliativa avdelningen, stängda avdelningar som ej öppnar och nu meningslösa avdelningsflyttar.

Vad händer och vem är det som styr? Jag är nog inte ensam om att bli ledsen av att läsa om de dåliga arbetsförhållandena på ambulansen. Tyvärr vet jag att det finns människor inom vårdens alla discipliner här i Trelleborg som sliter sig sjuk. De vårdar och vill andra väl men till kostnaden av sin egen hälsa. Är detta rimligt? Hur är det möjligt att det går att publicera spalt upp och spalt ner i lokaltidningen, som visar på en vård i kris, utan att de ansvarig tvingas stå till svars?

Det är tyvärr inget mörkt framtidsscenario som jag målar upp av vården utan det är här och nu. I min värld borde stabsläge råda hos ledningen. Tyvärr är det bra de anställd på golvet som drabbas av detta, de får inte gå hem förrän patienterna fått sin vård.

Jag tror inte det är en ovilja eller onda tankar som driver ledningen för sjukvården. Däremot anser jag att de är oansvariga och fega. De måste genast ta ett samlat grepp över vården och sluta på den inslagna vägen. Stoppa meningslösa lokal flyttar som nu att avdelning 9 skall flyttas upp till avdelning 22 med resultatet att båda lokalerna måste byggas om för dyra pengar. Pengar som skulle kunna läggas på bättre löner för de anställda på golvet. Lika hemskt är förstörelsen av stomi-avdelningen och den palliativa avdelningen.

När byråkratin växer och privatiseringarna och vinsttänkandet kommer in går medmänskligheten och säker vård ut. Ambulansen är ett tydligt exempel på detta. När kontrakten skall skrivas under vinner det företag som ligger lägst. Lägst ligger det företag som har minst kostnader på material och personal. Lägst ligger den som pressar sin personal till sitt yttersta. Jag blir inte chockad över att Falck bryter mot kontraktet och pressar sin personal. Däremot blir jag mycket besviken över att styrande politiker inte river kontraktet, kräver stora skadestånd och återtar verksamheten i offentlig drift.

Ambulansvården är ett ganska talande exempel på utvecklingen inte bara av vården utan över hela samhällsutvecklingen. Vilket yrke du än har handlar det allt mer idag om vad som står i kontraktet än resultatet. Köp och sälj tänket har stressat upp alla, så ingen vågar ifrågasätta eller har tid att förbättra. Det enda det finns tid till idag är att skära ner eller omorganisera. Och ingen vågar, orkar eller har tid att se på helheten.

Men det finns en annan väg att gå. Skär ner på den svällande byråkratin inom regionen. Satsa på småsjukhusen så att invånarna kan få vård nära hemmet. Tillsätt en engagerad lokal ledning som lyssnar på de anställda och tillsammans med dem utvecklar sjukhuset till en bra plats att vårda och vårdas.

Inför sex timmars arbetsdag med bibehållen lön som operation 1 på Mölndals sjukhus och äldreboendet i Svartedalen gjort med lyckat resultat? De gick från dålig arbetsmiljö och hög sjukfrånvaro till det motsatt, plus att de kortat operationsköerna. Skär ner på rätt saker och satsa på rätt saker. Vi i Kommunistiska Partiet menar att det självklart går att ha ett helt sjukhus i Trelleborg med en dygnet runt akut och ambulanser som finns där med personal när vi behöver.