Starkt och fantastiskt när kvinnor röstade för första gången
Jag var i Sydafrika 1994 på uppdrag av SIDA och Palmecentret. Vi hade en kurs för ett hundratal kvinnor som skulle ge sig ut i sin första valrörelse. Vi skapade en vallokal och organiserade ett träningsval. Det som sedan hände är ett minne som är så starkt att jag fortfarande gråter när jag tänker på det. Kvinnorna formade sig i en kö för att i tur och ordning rösta. När de lade ner sin valsedel började de första kvinnorna i kön att gråta. Fler och fler grät av glädje över att de äntligen skulle få rösträtt. Och sedan började de sjunga.
Hela den stora gruppen av vackra kvinnor i färgrika kläder sjöng Sikelel i’Afrika, sången som sedan skulle bli Sydafrikas nationalsång. Det var starkt och fantastiskt. Efter kursen åkte var och en hem till sin stad för att organisera kvinnor och berätta hur man gör när man röstar.
Jag undrar fortfarande hur kvinnorna i Sverige kände det för 100 år sedan.
Och hur moderna kvinnor som väljer att inte rösta känner det.
Lena Näslund
S-kvinnor, Trelleborg
