Annons

Räddningsplan för Sverige Sydkust

Det är hög tid att denna sommar fortsätta att kontinuerligt befria våra badstränder i Trelleborg från alger, tång och lossnade ålgräsängar, för att kunna rädda vår marina flora och fauna och småskaliga fiskreproduktion.
Publicerad 30 juli 2019
Detta är en opinionstext i Trelleborgs Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Tång och alger på stranden i Skåre.
Tång och alger på stranden i Skåre.Foto: Jenny Isaksson

Påståendet i Trelleborgs Allehanda den 25 juli att Alg-och tångarbetet är pausat på grund av tungmetaller är fullständigt felaktigt och beror på ett rent missförstånd. Det finns inga kadmiumproblem i de grönmassor av alger, tång och ålgräs som vi som är sakkunniga nu vill skall avlägsnas och omvandlas till biogas och naturgödsel. Det har vi som har varit ansvariga för alg- och tångprojekten i Trelleborg under tre års storskaliga försök 2016-2018 i kommunens biogasanläggning i Smygehamn fullständigt bevisat för hela VÅR OMVÄRLD inom och utanför EU. Försöken är helfinansierade av de nordiska ländernas Utvecklingsfond, NEFCO.

Proven har visat att vi nu kan fortsätta med att ta hand om alger och tång längs vår sydkust i full skala utan några kända problem. Det kan Gabriella Eliasson och undertecknad som har varit direkt sakkunniga vidimera.

Annons

Det är viktigt att tångupptagningen i våra kustkommuner får ett aktivt stöd hos Länsstyrelsen, hos Havs-och Vattenmyndigheten och hos Naturvårdsverket.

Det gäller nu för våra fyra kustkommuner att tillsammans med våra kontrollmyndigheter gemensamt se till att från och med nu hålla våra kuster och bottnar på Sveriges Sydkust rena och badbara.

Det finns ingen hållbar ursäkt för våra fyra kustkommuner och inte heller för våra kontrollmyndigheter att inte omgående sätta igång vår storskaliga räddningsplan, och varje vecka juni-november under det närmaste decenniet oavbrutet och tålmodigt avlägsna alla alger, all tång och alla grönmassor som nu rullar iland längs våra stränder. Det är ganska enkelt att med rätt utrustning och organisation ta iland, avvattna och föra massorna till Jordberga för omvandling till naturgödsel och biometan. En av de tre processkamrarna i Jordberga finns där ledig att processa dessa grönmassor, beräknade till ca 30 000 ton avvattnad grön materia per år. Det motsvarar en produktion av 100 000 liter bensinekvivalent biometan per år eller mer.

I länsstyrelserna förekommer väldigt mycket gott miljövisionsarbete, men där finns idag ingen egen verkstad, och någon helhetssyn på användningen av alger och tåg har våra kontrollmyndigheter ännu inte hunnit ta eget ansvar för. Provverksamheter med omvandling av rester och avfall till biokol pågår i liten skala i Lund och Alnarp, vilket givetvis är positivt, men den processen är mycket dyrare än Jordberga-anläggningens processer och kommer att ta flera år att utveckla färdigt.

Det är därför dags för oss Sydkustkommuner att sätta igång och genomföra den framtagna Räddningsplanen för Vår Sydkust i fullskala. All teknik finns färdigutvecklad, och att ta hand om alger och tång har vi och våra förfäder gjort i alla tider. DETTA KRETSLOPP är det egentligen inga märkvärdigheter alls att genomföra fullt ut. Det är en fråga om viljan att anställa arbetskraft i våra kommuner, hyra en av de nu färdigutvecklade sjögående upptagningsmaskinerna per kustkommun, avtala med Jordbergaanläggningens ägare GASUM och lantbrukarna på Söderslätt om att köra de avvattnade grönmassorna veckovis till Jordberga, och att efter omvandlingen där till till biogas och naturgödsel avtala med lantbrukarna om att köra ut gödseln på sina åkrar.

Ett optimalt storskaligt kretslopp, som går att omedelbart söka stöd för hos och tillsammans med de stödjande kontrollmyndigheterna!

Att fortsätta att som hittills att låta den uppsamlade grönmassans energi rinna ner i havet igen, och att därefter skyffla ut de uttorkade resterna i havet vintertid är den direkta motsatsen till miljömässighet. Det tillvägagångssättet bör vi och våra kontrollmyndigheter därför upphöra helt med från och med i år!

Det är i stråket mellan våra fyra sydkustkommuner och den tyska nordkusten som det i södra Östersjön fortfarande finns en marin biodiversitet kvar att rädda! Från Hanöbukten och norrut är bottnarna döda och fiskreproduktionen likaså.

Räddningsplanen behöver nu sättas igång med detsamma. Våra kontrollmyndigheter, Länsstyrelsen, Havs-och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket, har samtliga all anledning att bejaka och själva högprioritera att aktivt stöda våra fyra sydkustkommuners hundraprocentigt konkreta förslag till Räddningsplan för Sverige Sydkust.

Sten Björk (S)

Annons
Annons
Annons
Annons