Minska klyftorna genom kostnadsfritt lärfritids

Fler anställda. För att höja kvaliteten i fritids måste resurser tillföras för att kraftigt öka personaltätheten och minska barngruppernas storlek.

Utbyggnad för att nå fler barn. Behovet av en stimulerande fritid upphör inte när ett barn fyller tio år. Inte heller ojämlikheten i vilka som tar del av fritidsaktiviteter.

Fler aktiviteter. Staten behöver ta ett större ansvar för att en samverkan utvecklas mellan fritids och exempelvis kulturskolan eller idrottsföreningar, så att eleverna erbjuds aktiviteter avgiftsfritt och som en del av fritids. Även läxläsning och olika former av särskilt stöd ska finnas, liksom möjlighet till fri lek.

Ge alla barn rätt att gå på fritids. Lagen måste ändras så att alla barn får rätt att gå på fritids i samma utsträckning.

Rätt utbildad personal. De som jobbar på fritids ska ha pedagogisk utbildning för att arbeta med barn, endera genom yrkesutbildning på gymnasienivå, på folkhögskola eller högskola. I dag råder brist på rätt utbildad personal.

Skola och fritids som helhet. Skoldagen, inklusive fritids, bör ses som en helhet, där eleven får möjlighet att utveckla alla sina förmågor.

Slopad avgift. Att inskrivningsgraden vanligen är lägre i områden med lägre inkomster, innebär att några av de som bäst skulle behöva de resurser fritids kan erbjuda inte tar del av dem i dag. Ekonomin är ett hinder. Resursstarka föräldrar kan se till att barnen får en aktiv och stimulerande fritid och de har bättre möjligheter att hjälpa sina barn med läxorna. Idén med lärfritids är att kompensera de barn som inte har samma möjligheter. På det sättet kan vi skapa en mer jämlik skolmiljö och samtidigt höja skolresultaten. Om vårt förslag blir verklighet skulle det bli den största jämlikhetssatsningen på flera decennier. Det skapar trygghet för vanligt folk.

Therese Guovelin

förste vice ordförande LO

Birgitta Almroth

vice ordförande LO-distriktet i Skåne