Debatt

Lärarna är underbetalda

Det krävs en markant höjning av lönerna för grundskollärare och gymnasielärare för att återupprätta förtroendet för politikerna och återfå attraktionen till läraryrket! Det skriver Helena Linge i ett svar till de två ledande skolpolitikerna i Trelleborg.

Debatt

Lars Mikkelä och Roland Hansson, ordförande respektive vice ordförande i bildningsnämnden i Trelleborg, skriver i debattartikeln ”Vår uppgift är elevernas utveckling” att man hellre än stora generella påslag vill vi se en större differentiering, så att den som utvecklar eleverna bäst också märker det på lönen.

Lärarnas Riksförbund menar att tiden har sprungit förbi ett sådant resonemang och synsätt. Idag står vi inför stora problem avseende nyrekryteringen till läraryrket men också att behålla de lärare som finns.

Lärarutbildningen har sedan hösten 2011 fått en ny utformning och en nystart. Utbildningen har tydliggjorts med ett antal olika examensutgångar och därtill specialistinriktningar. Tydlighet och specialistkompetens som har efterfrågats både av lärare, studenter och av samhället har alltså verkställts.

Trots detta har vi aldrig sett ett så lågt söktryck på utbildningarna som nu. Lärarutbildningarna kan nätt och jämnt fylla sina platser och till en del ämnen gapar platserna helt eller nästintill helt tomma. Söktrycket till förskollärarutbildningen har däremot varit stabilt över tid. Förskollärarutbildningen attraherar numera fler sökande per plats än lärarutbildningarna. En förklaring kan vara att utvecklingen av förskollärares löner svarar mot utvecklingen av yrkets arbets­innehåll och ansvar.

Det är tvärtom för samtliga grupper av lärare inom grundskolan och gymnasieskolan. Löneutvecklingen för lärare inom grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning har inte på motsvarande sätt ökat i förhållande till ett ut­ökat ansvar och arbetsinnehåll för lärarna. Det krävs en markant höjning av lönerna för grundskollärare och gymnasielärare för att öka attraktionskraften till yrket!

Svenska lärare är bland de sämst avlönade i norra Europa. En tysk eller dansk grundskollärare eller gymnasielärare tjänar väsentligt mer än vad en svensk kollega gör. Det gäller även motsvarande lärare i exempelvis Nederländerna, Belgien och Finland. Även i jämförelse med andra akademikergrupper i Sverige tjänar lärarna direkt uselt och löneförhållandet har genom åren blivit allt sämre. I synnerhet gymnasielärarna har haft en mycket låg löneutvecklingstakt.

Den genomsnittliga löne­ökningen för gymnasielärare har enligt rapporten ”Läraryrkets attraktionskraft på fallrepet” under perioden 1995–2010 varit 54 procent och 57 procent för grundskollärare, medan motsvarande ökning för ekonomer har varit 76 procent och för sjuksköterskor 87 procent.

Lönespridningen bland lärarna var 40 procent år 1996. Då tecknades ett löne­avtal som bland annat sa att lönespridningen skulle vara kvar på samma nivå eller öka. Idag har lönespridningen istället pressats ner till 25 procent år 2011 för Lärarnas Riksförbunds medlemmar i Trelleborg. Arbetsgivaren i Trelleborg har haft en vilja att, trots skrivningar i avtal, hålla nere lönerna för lärare med lång akademisk utbildning, grundskollärare och gymnasielärare, och istället valt att satsa på andra.

Det krävs en markant höjning av lönerna för grundskollärare och gymnasielärare för att återupprätta förtroendet för politikerna och återfå attraktionen till läraryrket!

Jag har under 18 år arbetat fackligt i Trelleborgs kommun, varav de senaste 12 åren som ordförande i föreningen, men vill påstå att jag aldrig såsom nu mött så många frågor från medlemmar gällande hur lång uppsägningstid man har, tips om var man kan hitta alternativa jobb som utbildad lärare, vad gäller avseende studieledighetslagen, tips om hur man som erfaren lärare med lång och trogen tjänst som lärare skriver en jobbansökan och CV, frågor kring lärartjänstgöring utomlands.

Detta är för mig starka indikationer på att lärare tröttnat på att ständigt vara i pressat läge och inte ens få ordentligt betalt för det. Det handlar om utbildade och uppskattade, av elever såväl som kollegor, lärare som tröttnat på att inte värderas och uppskattas lönemässigt av sin arbetsgivare. Grundskollärare och gymnasielärare är en underbetald kår. Det krävs en markant höjning av lönerna för grundskollärare och gymnasielärare för att förmå dessa lärare att stanna kvar i yrket!

Lars Mikkelä och Roland Hansson skriver att deras ambition är att Trelleborgs elever skall nå höga resultat, ha en långsiktig utveckling och att man därför vill satsa på alla elever.

Det vore på sin plats att politikerna därmed förstår sambandet mellan elevernas resultat och tillgången till utbildade lärare – det måste vara politikernas klara målsättning att därmed satsa rejält lönemässigt på alla grundskollärare och gymnasielärare!

För övrigt anser Lärarnas Riksförbund att det ligger i nationens intresse att huvudmannaskapet för den kommunala grund- och gymnasieskolan övergår till staten.

Helena Linge

ordförande i Lärarnas Riksförbund Trelleborg

Svar till Lars Mikkelä (M) och Roland Hansson (KD), den 21 mars.