Kvinnor har högre utbildning och lägre lön
Regeringens jämställdhetspolitik går ut på att kvinnor ska kunna påverka samhället, tjäna lika bra för samma typ av jobb, ha samma möjligheter vad gäller utbildning, samma ansvar för det obetalda hemarbetet samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor som män. Och ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet, dvs mäns våld mot kvinnor ska upphöra.
Jämställdhet är ingen kvinnofråga, det är en fråga om rättvisa och demokrati. Alla oavsett kön ska ha lika rättigheter och möjligheter både i samhällslivet och i arbetslivet. För att skapa en jämställd arbetsplats krävs ett systematiskt arbete. Den självklara respekten för människors lika värde och rättigheter är en prioriterad fråga för Unionen och en naturlig utgångspunkt för förbundets arbete för ett jämställt och inkluderande arbetsliv.
Totalt sett har kvinnor högre utbildningsnivå än män. Det är särskilt tydligt i åldrarna 25–34 år. Mer än hälften av kvinnorna i den här åldern har läst vidare efter gymnasiet. Andelen personer som är högutbildade, alltså har läst vidare i tre år eller mer, är 36 procent. Om man tittar på männen som är 25–34 år så är det 22 procent som har samma utbildningsnivå. Det är ungefär 50 procent fler kvinnor som är registrerade vid svenska universitet och högskolor jämfört med män, något som sedan visar sig i statistiken över andelen högutbildade. Under läsåret 2016/17 var 402 000 studenter registrerade i grundutbildningen, av dem var 243 000 kvinnor och 159 000 män.
Men syns detta på arbetsmarknaden? Nej, inte riktigt.
En gång varje år tar Allbrightrapporten temperaturen på hur jämställt svenskt näringsliv är sett till antalet kvinnor och män i svenska börsbolags styrelser och på vd-posterna. För två och ett halvt år sedan skrev jag en debattartikel om att det vanligaste börsVD-namnet i Sverige var Anders. Det är det inte längre. Nu heter han Per, är 54 år, har en kandidatexamen i ekonomi eller är ingenjör samt bor i Stockholm. Först på plats 15 återfinns det första kvinnliga namnet, Anna, som klättrat två placeringar uppåt från förra året.
Årets rapport visar att kvinnor innehar 28 procent av vd-posterna i Sveriges 329 börsnoterade bolag, vilket är en ökning med 65 procent sedan förra året och att 34 procent av styrelseledamöterna är kvinnor, vilket också är en ökning sedan förra året men endast med en procent.
Även lönemässigt går det framåt så sakteliga. Medlingsinstitutets rapport "Löneskillnaden mellan kvinnor och män – vad säger den officiella lönestatistiken?" visar att löneskillnaden mellan kvinnor och män har minskat varje år sedan 2007. År 2017 var skillnaden 11,3 procent, en minskning med 0,7 procentenheter jämfört med året innan.
Att det inte ska förekomma osakliga löneskillnader som har direkt eller indirekt samband med kön, är en prioriterad fråga för Unionen. Av Unionens avtalspolitiska program ”Unionens syn på kollektivavtalen – deras utformning och utveckling” framgår att:
”Skillnader mellan kvinnors och mäns löner ska utjämnas och till 2029 ska skillnaden mellan kvinnors och mäns löner efter standardvägning ha minskat med åtminstone fem procentenheter (halverats) på rikstäckande kollektivavtalsavtalsområden inom Unionen.”
Det arbetar vi för.
Men det räcker inte. Vi måste hjälpas åt allihop, var och en från sitt håll. För ett rättvist och demokratiskt samhälle.
Marie Louise Arendt
Regionchef
Unionen, region Sydväst
