Konstgräset är inte ett miljöproblem
Men rapporten är feltolkad och vad den i själva verket konstaterar är att vissa konstgräsplaner fylls på med granulat och sedan antar man att detta beror på att granulatet försvunnit. Granulaten har dock inte försvunnit utan har tryckts ihop av spelandet och kan luckras upp om man harvar planerna. De små mängder som riskerar att följa med spelare och vid snöröjning, är lätta att hantera med rätt skötsel.
Ola Olsson skriver också om att övergå till material som ej är miljöfarligt och nämner kork som ett alternativ. SBR-gummi från återvunna däck är dock inte varken miljö- eller hälsofarligt vilket mängder av rapporter konstaterat, och följaktligen har också ECHA, den europeiska kemikaliemyndigheten gett grönt ljus för SBR-gummi på konstgräsplaner. Dessutom krävs det en yta motsvarande 30 planer med korkeksodling för att ersätta SBR-gummi på en konstgräsplan och mängden kork är begränsad.
Konstgräset har varit ett slagträ i valdebatten där man bland annat talat om att ”minska utsläppen av mikroplaster”. Det är olyckligt, eftersom konstgräset inte är den miljöbov av mikroplaster som man ger sken av och vi vet i dag att om vi följer SvFF riktlinjer för konstgräsplaner kan vi hantera de små riskerna. Vi vet också att folkhälsan främjas genom 21 miljoner aktivitetstimmar per år bland barn och unga inom fotbollen, mycket tack vare konstgräsplaner, och genom att använda ett återvunnet material spar vi på jordens knappa resurser.
Nu efter valet vore det klädsamt om politiker i alla läger följer forskningen och inte skrämmer upp medborgarna med antaganden. Miljödebatten är för viktig för att slarvas bort.
Martin Lindkvist
Svensk Däckåtervinning AB
