Annons

Hushållen finansierar monopolet på elnätet

Elnätet är en monopolmarknad, vilket kräver vissa regler för att monopolställningen inte missbrukas.
Publicerad 3 juli 2018
Detta är en opinionstext i Trelleborgs Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Skribenten funderar kring monopolet på elnätet.
Skribenten funderar kring monopolet på elnätet.Foto: Hasse Holmberg / TT

Energimarknadsinspektionen, har till uppgift att övervaka nätföretagens avgifter och fastställa intäktsramar för fyraårsperioder. Målsättningen är att avgiftshöjningarna skall vara skäliga. Elnätsföretagen har med framgång överklagat energimarknadsinspektionens uppfattning till Förvaltningsrätten som givit de stora elbolagen rätt. Det har inneburit att de stora elbolagen får ta ut 36 miljarder mer än vad energimarknadsinspektionen ansett skäligt för perioden 2016-2019.

För elkunderna har detta inneburit kraftigt höjda nätavgifter. Enligt energimarknadsinspektionen har nätavgifterna höjts med 44 procent i genomsnitt mellan åren 2011 och 2016. Sedan 2017 har avgifterna ökat med ytterligare 5 procent. Det visar den årliga Nils Holgerrssonrapporten som HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och SABO tar fram och den har funnits sedan 1996. Enligt denna rapport kommer elpriserna att höjas ytterligare. Eon har aviserat en höjning av sina elnätsavgifter från den 1 juli 2018 med närmare tio procent. Motivet för elbolagen är att nätens underhåll och utbyggnader skall förbättras. Således måste det svenska elnätet ha ett betydande renoveringsbehov. Verksamheten som nätbolagen bedriver går bra och visade under förra årets rörelsemarginal på närmare tjugo procent. Således finns det resurser inom elbolagen och då finns väl möjligheter att reducera uttaget av medel ytterligare från elabonnenterna?

Annons

Villaägarnas Riksförbund har belyst hur nätavgifterna höjts för deras medlemmar och hur mycket avgifterna skiljer sig för deras medlemmar och hur mycket avgifterna skiljer sig åt emellan olika nätbolag. Högst var det i Värmland per år och lägst i Ljungby i Kronobergs län. Nätavgifterna skall gå till att förbättra nätet och det är den uppfattningen som gäller. De tio största elbolagen redovisar miljardvinster och de flesta av dem tog ut betydande belopp som utdelning. I vårt samhälle skall mycket i dag konkurrensutsättas och det känns märkligt att elnätsföretagen har monopol och inte behöver konkurrera.

Frågan som man ställer sig är hur riksdag och regering år efter år kunnat godkänna denna ordning. Skall inte monopolföretag kontrolleras av samhället så att de inte kan ta ut orimliga vinster från oss konsumenter?

Det känns uppenbart att nuvarande regelverk inte är tillräckligt kraftfullt. Det är tid för samhället att ställa krav på nätbolagen för så här kan det väl inte fortsätta? I framtiden kan vi väl inte leva med ständigt höjda elnätsavgifterna? Det borde göras en utredning av nätbolagens tidigare uttagna avgifter, utdelningar och koncernbidrag för att få en helhetssyn och för att få fram en modell för framtida intäktsramar. Det känns inte fel att det är Förvaltningsrätten som ger rätt till prishöjningarna!

I Trelleborgs kommun finns också olika elnätsavgifter eftersom de som bor i Trelleborgs tätort och har Trelleborgs kommunala energis nätverk har över 3 000 kronor billigare nätverksavgift än de som bor på landsbygden i Trelleborgs kommun och betalar sin nätverksavgift till Eon. Att bryta ut elnätet från kommunen i nytt bolag i samband med att man bildar kommunkoncern kan innebära att elnätsavgiften kan bli detsamma som landsbygden betalar till Eon i dag. Enligt kommunlagen gäller likställighetsprincipen och en förändring eller försäljning av elnätverken till ett nytt bolag medför förändringar och att kostnaden för kommuninvånarna enligt självständighetslokaliseringen blir densamma.

Tommy Bengtsson (C)

Beddingestrand i juli 2018

Annons
Annons
Annons
Annons