Debatt

Från jord är du kommen

Debatt Artikeln publicerades
Skribenterna vill värna Skånes vackra landskap.
Foto: Claes Nyberg
Skribenterna vill värna Skånes vackra landskap.

Skånes vackra landskap håller på att försvinna. Jordbruksmarken ger karaktär åt våra omgivningar och mat åt våra familjer, men sedan miljonprogrammets dagar har en area motsvarande fem Lund byggts över. Det är dags att värna det som gör Skåne till Skåne.

 

Vi är landskapsarkitekter, planerare och studenter som jobbar med frågor som rör åkermarken, och vi är oroliga för matjordens framtid. Genom bristande regelverk, låga arkitektoniska ambitioner och kortsiktig planering bebyggs Skånes jordar, de bästa i Europa, helt i onödan. Trelleborg är den svenska kommun som har störst andel jordbruksmark, 83 procent av kommunarean, och vi hoppas att frågan ska få större uppmärksamhet i kommunen.

Först om problemen. Det tar tusentals år för ett jordskikt att bildas, varför jord är en icke-förnybar resurs. Samtidigt växer antalet människor. Fler ska ha mat och redan idag måste Sverige importera livsmedel för att klara matförsörjningen, vilket är riskfyllt om en krissituation slår ut importen. Åkrarna behövs mer än någonsin, medan arealen krymper.

Ett annat problem är hur vi valt att bygga våra städer: det är inte bara att vi bygger på värdefull mark, vi bygger slösaktigt. Cuneo, i norra Italien, får in tre gånger så många invånare på samma tätortsyta som Burlöv. Burlöv ska dock “förtäta”. Men inte på sina 20 hektar parkeringar utan på åkermark. Ett annat exempel är Malmö, en av landets tätaste städer. Trots detta ryms här knappt 4 000 invånare per kvadratkilometer i centrum, att jämföra med 11 000 i Fredriksberg, i centrala Köpenhamn. Fredriksberg är trots folktätheten fritt från höghus och har generöst med parker.

Framtidssatsningen som behövs är att bevara det som är värdefullt genom att bygga smartare och tätare. Som vi sett i exemplen ovan är det fullt möjligt utomlands. En gång i tiden har det också varit möjligt i Sverige, vilket man kan se i våra äldre stadskärnor.

Vi måste ta bort ytkrävande parkeringsplatser och öde kommunala gräsmattor för att utnyttja marken optimalt. Mellankommunala samarbeten är en nödvändighet för att planera bebyggelsen på bästa sätt. Dagens läge där kommuner konkurrerar om invånare skapar incitament att bygga billigt och dåligt, allt för att locka folk till just den egna orten. Det verkar vara önskvärt att kommunövergripande myndigheter tar ett helhetsgrepp och hjälper kommuner att planera bebyggelse på bästa sätt. Sist men inte minst behövs regler, rutiner och incitament för att stimulera förtätning. Och framför allt politisk vilja!

I framtiden ser vi ett Skåne där vi bor tätt och mysigt, som i italienska Cuneo eller danska Fredriksberg. Städerna och byarna präglas av arkitektonisk ambition och omsorg om sin omgivning. Onödiga kommunala gräsmattor har bebyggts och resurserna har lagts på ordentliga parker. Kommunal infrastruktur försörjer fler, på mindre yta: vi sparar mycket skattepengar i vår framtidsvision.

Och åkrarna ligger öppna, så att även framtidens författare kan beskriva deras skönhet. “Åker och haf, blommor och vildhet. Det är oändlig skada, att man ej kan lefva och arbeta där”, skrev Selma Lagerlöf om Skåne.

Ivan Forsman, landskapsarkitekt inom hållbar stadsbyggnad Daniel Andersson, landskapsarkitekt och lantbrukare

Anders Larsson, agronomie doktor Sveriges lantbruksuniversitet

Susanna Hultin, landskapsarkitekt och hållbarhetskoordinator

Martin Vysoký, landskapsarkitekt inom hållbar stadsbyggnad

David Zimmerling, landskapsarkitekt och journalist

Henrik Larsson, landskapsarkitekt

Fruzsina Stefán, landskapsarkitekt

Justyna Grudziecki, landskapsarkitekt

Andrée Olsson, landskapsarkitekt

Ulrika Larsson, landskapsarkitekt

Nilas Lätt, landskapsarkitektstudent

Axel Pihl, landskapsarkitektstudent

Tor Lind, landskapsarkitektstudent

Klara Kållberg, landskapsarkitektstudent