Exploatering förstör bördig åkermark

Utan åkermark har inte Sverige något jordbruk eller livsmedelsproduktion. Trots det faktum minskar arealen brukad jordbruksmark varje år. Trenden måste brytas.

I Jordbruksverkets rapport från januari presenteras statistik över exploateringen av jordbruksmark 2006–2010. Minskningen består till största del av igenväxning av åker- och betesmarker.

En mindre men betydelsefull del av minskningen beror på exploateringen av jordbruksmark för olika slags bebyggelse och infrastruktur. Exploateringen förstör främst den allra bördigaste jordbruksmarken.

När vi i Sverige använder betong, stål och asfalt till att uppföra exempelvis bostadsområden, väg eller järnväg skadas jorden och dess möjlighet att återhämta sig försämras. Enligt Miljöbalken är jordbruksmark klassat som nationellt intresse som endast får tas i anspråk för bebyggelse som är av väsentligt samhällsintresse. Ändå minskar arealen jordbruksmark.

Svenska städer är relativt glest befolkade, samtidigt som vi har den största andelen hårdgjorda ytor per innevånare i Europa. I jämförelse med europeiska länder finns det i Sverige en stor potential att fortsätta expandera städerna utan att bebygga odlingsbar mark. Därför bör en förtätning och koncentration av stadsbebyggelser prioriteras.

Tätare bebyggelse är också miljömässigt positivt även för utbyggnaden av kollektivtrafik och transportsystem samtidigt som det stimulerar en levande stadsmiljö.

Kommunernas kompetens om frågorna behöver höjas och man måste samarbeta med grannkommunerna. Det är viktigt att kommunerna inom översiktsplanerna prioriterar att redan hårdgjord mark används för bebyggelse istället för åkermark.

Det finns många goda exempel på gynnsamma strategier för urban utveckling som både främjar befolkningsökning och tillväxt samtidigt som jordbruksmark lämnas oexploaterad.

Länsstyrelserna har en viktig roll i att bevaka användningen av våra naturresurser och samordna de kommunala översiktsplanerna. Länsstyrelsen i Skåne har satt upp en nollvision för bebyggelse på god åkermark.

Vi ser detta som ett mycket positivt initiativ som måste spridas till andra delar av landet.

Vi har ett moraliskt ansvar för att livsmedel produceras både lokalt och globalt. Idag importerar Sverige mer än hälften av det vi konsumerar. Att vi bevarar och förvaltar åkermark är en förutsättning för att framtida generationer ska kunna odla och producera svenska livsmedel.

Att åkermark oåterkalleligen förstörs, på grund av nybyggnationer och asfalt när förtätning i många fall kan förespråkas, är inte hållbart. Det är därför viktigt att främja en regional och kommunal planeringsprocess som tar hänsyn till att bevara åkermarken.

Den odlingsbara jorden i våra öppna landskap måste respekteras.

Irene Oskarsson (KD)

riksdagsledamot och talespersonför landsbygdspolitiska frågor

Otto von Arnold (KD)

riksdagsledamot och talesperson i plan- och byggfrågor