Debatt

En aktiv jämställdhetspolitik krävs för att ta oss framåt

Bara de fyra storbankernas vinst, skulle räcka till 5 000 kronor i löneökning för landets alla sjuksköterskor och undersköterskor, samt att nyanställa över 100 000 sköterskor och undersköterskor i den underbemannade vården, skriver Valeria Holm, Kommunistiska Partiet Trelleborg.
Foto:

Fler och fler bland undersköterskorna höjer rösten för högre löner och trygga heltidsjobb. Det finns ett brett folkligt stöd för att värdera vårdens arbetare högre. Men de i samhällstoppen håller inte med. Carola Lemne, VD för Svenskt Näringsliv, med en månadslön på 490 000 kronor, säger att undersköterskor redan tjänar tillräckligt bra, på gränsen till för mycket.

Artikeln publicerades 8 mars 2016.

Bakom hennes rygg, står politiker, så kallade experter och vårdföretagsägare, alla med skyhöga löner och upprepar mantrat att det saknas pengar, vilket är en stor lögn. Bara de fyra storbankernas vinst, skulle räcka till 5 000 kronor i löneökning för landets alla sjuksköterskor och undersköterskor, samt att nyanställa över 100 000 sköterskor och undersköterskor i den underbemannade vården.

Till de kämpande inom sjukvården säger vi: Stå på er! Ni är värda allt. Det finns pengar i vårt samhälle och det är politikernas förbannade plikt att ordna fram dem. Alla andra som stödjer undersköterskornas kamp, måste ställa sig frågan, vilket sorts samhälle vi vill ha. Är det ett samhälle som gynnar redan stenrika aktieägare och bankspekulanter, eller ett samhälle som sätter människovärdet i centrum? Och i stället gynnar välfärdens arbetare.

Kvinnor i Sverige tjänar i genomsnitt 53 000 kronor mindre årligen jämfört med män. Det beror i många fall inte på att kvinnor får lägre lön än manliga kolleger. Yrken som domineras av kvinnor är helt enkelt lägre avlönade, för att kvinnors arbete värderas lägre än mansdominerade yrken. Med låg lön kommer dessutom usel pension.

Det handlar inte bara om lön. Det handlar också om att över hälften av alla LO-kvinnor arbetar deltid. En del tvingas ta deltidsjobb för att det påstås att det inte finns heltidstjänster. Andra tvingas till deltidsarbete för att det är enda sättet att få vardagen att gå ihop med barn och andra sysslor, eftersom samhället fortfarande förväntar sig att kvinnor ska dra det tyngsta lasset hemma.

Ytterligare andra tvingas arbeta deltid för att jobbet är så slitigt och stressigt att allt annat vore otänkbart.

Det är inte bara på arbetsmarknaden som kvinnoförtrycket visar sig. Det handlar också om makt. Om att män har mer makt än kvinnor. Extrema skönhetsideal, sexistisk reklam, våld i nära relationer och hat mot kvinnor i sociala medier, är olika uttryck för det patriarkala samhället.

Bred Kvinnokamp och en aktiv jämställdhetspolitik är det som krävs för att vi ska ta oss framåt. Genom att ta kamp för högre löner och bättre arbetsvillkor inom kvinnodominerade yrken!