Åtgärder krävs för att bromsa antibiotikaresistens
Allt fler människor bär på muterade MRSA-bakterier och riskerar att dö vid en blodförgiftning. 2015 dog 25 000 personer i EU beroende på att insatta antibiotika inte fungerade för dem. Läkemedelsrester och bakterier passerar våra avloppsreningsverk, som saknar krav på att desinficera avloppen i detta avseende och metoder för att få stopp på utflödena. De nya aggressiva muterade bakterierna finns nu i kontinuerligt ökande omfattning i våra ytvattentäkter och hos både människor och djur. Läkemedelsindustrin har slutat forska fram nya antibiotika, därför att det är svårt och oerhört dyrt. Riskerna är stora för att de som finns till sist inte kommer att fungera.
Det är ett oerhört hot mot hela vår befolknings hälsa som nu växer fram, och kräver snabba och gemensamma nationella och internationella politiska beslut om motåtgärder. De resistenta bakterierna utvecklas hos och överförs mellan människor och djur. Det gäller att sluta ge antibiotika till fullt friska människor och djur i förebyggande syfte, och att för sjuka människor och djur tillse att antibiotika bara används när det oundgängligen behövs. I dag ges antibiotika preventivt till friska människor, och ännu större är användningen inom djurhållningen. Detta måste få ett slut, samtidigt som nya antibiotika tas fram.
Sverige är ett föregångsland, men inte heller här finns sådana klara krav på användningsrestriktivitet som måste beslutas om. På östra sidan om Östersjön råder ännu mindre restriktivitet. I Danmark är de snabbt ökande muterade salmonellabakterierna det största hotet mot en hel djurhållnings fortsatta existens. Det gäller också att kräva och kontrollera att djur som är sjuka och måste ges antibiotika stallas in i anläggningar där spillning tas om hand och desinficeras istället för att nå grundvattnet till sist. Typiskt ”svenskt” är att många myndigheter säger sig ha ansvar för en liten del av problemet, men att ingen av dem har getts något totalt samordningsansvar, vilket är nödvändigt för effektiva motåtgärder.
Livsmedelsverket ansvarar för drickvattenkvaliteten, Jordbruksverket för vattentillgången, och Havs- och vattenmyndigheten bekymrar sig om grundvattnet och vattnet i våra åar och vårt innanhav. Läkemedelsverket bryr sig om läkemedlen och utsläppen av läkemedelsrester från sjukhusen, Smittskyddsinstitutet håller ett öga på smittan mellan människor, och Lantbruksverket på motsvarande sätt på smittan inom djurhållningen.
Men ingen myndighet har tagit på sig att göra en totalanalys och skapa en helhetslösning för att kunna effektivt få stopp på detta nu snabbt accelererande megahot. Detta blir nu en viktig uppgift för att verka för lösa. På nationell svensk nivå, på EU-nivå och inom FN. Anordningar som desinficerar allt avloppsvatten måste färdigutvecklas och installeras i alla avloppsreningssystem, för både människor och djurhållning, och systematiska provtagningar för att se till att metoderna fungerar göras. Det är viktigt att vi lyfter frågan i alla lokala och internationella miljösammanhang och ser till att kraven ratificeras inom EU och i HELCOM, och i slutändan inom hela världshälsoorganisationen. Här i Trelleborg skulle det gå att tillsammans med Region Skåne, SLU, LTH och IVL göra fortsatta provinstallationer i våra vattenavloppsverk. Detta behöver vi i så fall få stöd från berörda myndigheter för att kunna påbörja.
Sten Björk (S)
samhällsbyggnadsnämnden
